Världens finaste unge har ni på bilden nedan, lilla gosan! Just nu är hon i Borås hos sin gammelmoster med familj & leker järnet. Roligt för henne med lite omväxling, det är ju kanske inte jättelivat här just nu liksom.

Ni är förresten också världens finaste! Tack till er som fortsätter att kommentera & peppa trots bristen på gensvar från min sida. Jag läser allt & blir lika glad varje gång för era fina ord, men det är lite svårt att svara just nu.

Ni som hängt med ett tag vet kanske att vi inte bor hemma just nu. Efter att jag blivit utskriven från förlossningen i julas spenderade jag & Malva en dryg vecka hemma hos mina föräldrar & därefter "flyttade" vi, tillsammans med vår älskade pappa Pete, in hos min mormor. Detta för att jag blev ordinerad sängvila & inte fick/får gå ut annat än till MVC & sjukhusbesök samt behöver hjälp med Malva. Det är mysigt & känns tryggt, men vi saknar såklart vårt hem så det känns skönt att vi snart är i mål! En annan grej som man saknar lite grann är ju Internet om jag ska vara ärlig - bloggen har blivit lidande & ganska tråkig det sista eftersom jag bara kan uppdatera via mobilen, som tyvärr har sämsta teckningen ever. Men sånt ät livet! :)

Jag ville hur som helst bara säga att ni är fina som orkar lämna kommentarer trots att jag är så "tyst". Tack för det! <3

BEBISARNA:
Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det. Vikt ca 3 kg.

TVILLINGAR:
Om du väntar tvillingar kan det vara dags att föda nu. Vecka 36 till 37 är genomsnittslängden för en tvillinggraviditet.

MAMMA:
Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. Att föda mellan vecka 37+0 och fram till vecka 41+6 anses normalt. Ditt fundusmått har planat av nu och växer inte lika snabbt. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu. Det är vanligare om du fött barn tidigare. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat. Den allra sista tiden kan gravida kvinnor få svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med babyn.

MINA TANKAR:
Yes! Nu är vi där; 37+0. Veckan som varit mitt främsta mål att nå & som ingen på vare sig sjukhuset eller MVC trodde att jag skulle klara mig till. Tji fick ni! :) Jag har verkligen blivit en hormonfontän det sista & gråter för precis allt, börjar känna mig lite deppig men det kanske inte är så konstigt med tanke på att jag inte ens kan gå utanför dörren. Mår konstant illa & har jättesvårt att äta. Dricka går inte heller så bra eftersom minsta droppe ger mig halsbränna, det är som att det inte finns någon plats kvar i mig för någonting annat än bebisarna.

Nu är det i alla fall bara ÅTTA dagar kvar till kejsarsnittet & redan på torsdag är det dags för inskrivning & träff med narkosläkaren. Börjar bli redigt nervös inför operationen. Härom natten drömde jag att bedövningen inte tog ordentligt & att jag kunde känna precis hur de skar i mig. Jag skrek & skrek, men ingen trodde på mig. Huuua!

Kan inte alla som genomgått ett kejsarsnitt berätta hur det gick till & hur det var? Eller länka mig till era berättelser. Det vore supergulligt! :)

Jag fick ett paket med posten idag, blev så överraskad & glad! Innehållet var verkligen mitt i prick med tanke på att jag just nu verkligen mår apa; body butter, body scrub, duschcreme & duschsvamp från Body Shop samt en massa fin choklad! Avsändaren var Petes kompis Sadie & hennes kille, de tyckte jag förtjänade lite gravidlyx. Alltså, tänk vilka fina människor det finns! Tack, tack, tack <3

Om exakt 14 dagar kommer jag att befinna mig på specialförlossningen - antingen väntandes på att bli opererad eller också beundrandes två små nykläckta mysgosar. Om två veckor är jag 3-barnsmamma. Två veckor; det känns som en evighet just nu med alla krämpor & illamåendet från someplace evil, men samtidigt är det ju ingenting! 7 dagar + 7 dagar. Det är allt som är kvar - max! Förstår ni? Jag gör det knappt!

BEBISARNA

Om du väntar ditt första barn ligger det troligtvis i rätt position nu, uppochned. Tycker du att bebisen rör sig något annorlunda jämfört med tidigare? Det kan bero på att det är trångt därinne, men är du minsta orolig prata med din barnmorska. Nu ökar fostervattnets mängd inte mer utan det minskar snarare eftersom din kropp absorberar en del av det. Hjärnan är färdigväxt. En del psykologer säger att barnet redan nu är medveten om sitt "jag" eftersom det kan svara på saker med till exempel sparkar. Vikt, ca 2 800 gram. Om du väntar tvillingar kan det vara dags att föda nu. Vecka 36 till 37 är genomsnittslängden för en tvillinggraviditet.

MAMMAN
Din livmoder är 32-35 centimeter. Din mage kan börja sjunka ner lite och det blir lättare att andas, men det kan fortfarande vara svårt att hitta en bekväm sovställning. Många gravida upplever att de behöver kissa ännu oftare än tidigare. Det beror på att livmodern trycker på urinblåsan. Nu kanske din vikt stannar till förlossningen. Kolostrum eller råmjölk kan läcka ur dina bröst fast bebisen ännu inte är född. Försök att äta nyttigt och varierat. Barnet får all sin näring i från dig. Tankarna rör sig säkert mer och mer kring barnet. Kanske känner du oro inför förlossningen. Men en dag finner du att längtan efter att träffa barnet har tagit överhanden och att eventuell rädsla har bytts ut mot längtan efter förlossningen. Ska du förlösas med kejsarsnitt? Ungefär tjugo procent av alla förlossningar sker med kejsarsnitt. Av dessa tjugo procent är 40 procent planerade och 60 är akuta snitt. Det finns många olika orsaker till varför en del barn föds med kejsarsnitt. De planerade kejsarsnitten brukar ske i graviditetsvecka 38.



MINA TANKAR
Har inte så jättemycket roligt att berätta den här veckan. Mår illa, är svullen som en korv, sover dåligt, kissar stup i ett, magen och skinnet den består av gör ontontont, pojkarna sparkar hårt och vildsint åt alla håll och kanter, har skitjobbig halsbränna dygnet runt, svårt att äta och dricka... The list goes on. Men snart är de här & jag LÄNGTAR! :)

Idag var det dags för det efterlängtade, men fruktade ultraljudet med stort U. Dagen då det skulle bestämmas om ett kejsarsnitt var att föredra framför en vaginal förlossning. D-Day. Jag var så nervös innan att jag nästan kräktes, satt i väntrummet & skakade ända ut i fingerspetsarna. Hur skulle det gå?

Jopp, precis som jag trodde hade våra busiga & ganska fantastiskt akrobatiska små busungar bytt positioner igen! Helt ofattbart, sa läkaren. Men sant. Dock låg de fortfarande i snittposition; Tvåan gosade sig i huvudläge precis som förra gången, men Ettan hade lyckats vända sig från säte till tvärläge! Han ligger nu BAKOM Tvåan, med huvudet vid mitt bäcken på vänster sida & rumpan vid höger. Det var jättesvårt för läkaren att mäta Ettan så hon bad oss att gå & ta en fika & komma tillbaka senare för ytterligare ett UL med en ännu mer erfaren läkare.

Sagt & gjort, vi kom tillbaka 45 minuter senare & den här gången gick det lite bättre att mäta den lille busen. Fick dessutom bekräftat av den andra läkaren att snitt är enda utvägen eftersom Ettan helt blockerar utfarten så att säga. Om jag får värkar igen måste jag komma in med en gång & om vattnet skulle gå måste jag lägga mig på sidan & ringa en ambulans. Drama, drama. Men även om det startar av sig själv så blir det "bara" ett akutsnitt (så länge bebisarna mår bra) & inte urakut som jag var rädd för. Känns skönt!

Ska få ett papper hemskickat med datum & tid för inskrivning & kejsarsnitt, troligtvis runt vecka 38+0. Först snackade de om 39+0, vilket kändes ganska vågat med tanke på att det ändå är en duplex graviditet samt att jag redan legat inne & fått förlossningen stoppad en gång. Nu blir utmaningen att hålla dem inne tills början av februari!

Förresten så blev jag helt chockad över deras vikt! De är nu nästan lika stora som Malva var när hon föddes, helt bananas! Kanske blir två 3kg+ bebisar till slut! :)

Ettans Vikt: 2465g (sist: 2024g)
Tvåans Vikt: 2454g (sist: 2007g)

Har fått den frågan ganska ofta det sista & eftersom jag fortfarande inte är hemma utan harvar runt på Internet med min sega telefon svarar jag er alla här istället för i individuella kommentarer :)

Från början ville jag absolut föda vaginalt, men efter att ha fått höra "du får nog ställa in dig på snitt" i hur många veckor som helst så är det vad jag helst skulle önska, ja. Jag känner mig väldigt stressad och osäker inför den här förlossningen, har inte alls samma lugn som när jag väntade Malva, och skulle helst av allt bara vilja få ett snitt inplanerat så att jag kan börja förbereda mig på riktigt. Ett kejsarsnitt är absolut ingen liten grej & det finns tusen saker med det som jag är jätterädd för, men det känns ändå som det mest trygga alternativet i det här fallet.

Om jag inte får beviljat snitt imorgon så kommer de ändå göra ett UL när jag kommer in med värkar & har de återigen vänt sig fel då så blir det akut snitt. Det finns också en risk att det blir "en av varje" om jag ska föda vaginalt. Det är inte jättevanligt, men det händer att TV1 kommer den vanliga vägen & att de sedan måste snitta ut TV2; antingen pga. de risker som följer med att vara sist ut eller för att TV2 väljer att vända sig fel igen när det helt plötsligt blir mer plats i magen.
Det är som sagt inte den vaginala födseln i sig jag är rädd eller orolig för egentligen; Malva föddes vaginalt & dessutom med minimum smärtlindring eftersom allt gick så snabbt, men det var en otroligt fin & smidig upplevelse. Det som gör att jag hoppas på planerat snitt är att det då blir just planerat - istället för en påbörjad förlossning som sedan slutar i akut eller urakut snitt. Jag vill kunna slappna av nu det sista & bara känna mig trygg med den stundande förlossningen istället för att ligga & vrida mig i ångest över allt.
Men - imorgon gäller det! Jag tror att Ettan lagt sig i huvudläge, det känns som att det knappast kan slå fel. We'll see...

(på bilden: gullig malva-pippi med första Pippiflätorna )